Bakgrund

Våld i nära relation är klassat som ett folkhälsoproblem och som en epidemi av WHO (Världshälsoorganisationen) samt av Världsbanken. Utsattheten för våld är ett enormt globalt problem och ett oerhört stort nationellt problem.

Med bakgrund av vad vi vet – kan vi inte blunda.

Våld mot närstående drabbar såväl kvinnor som män, barn, hetero- homo- bi samt transpersoner. De som främst utsätts för det grövre och systematiserade fysiska våldet, sexuellt våld och dödligt våld är kvinnor. Det är därför det ofta benämns som mäns våld mot kvinnor.

Våld mot närstående är ett enormt samhällsproblem eftersom det är så många som utsätts, som lever i rädsla och som blir fråntagna både sin mentala och fysiska frihet. Våld mot närstående inbegriper psykiskt våld, ekonomiskt våld, materiellt våld, fysiskt våld och dödligt våld. Våld mot närstående omfattar även det sexuella våldet, vilket kan handla om sexuella oönskade närmanden, sexuella ofredanden och trakasserier, sexuella övergrepp och våldtäkt. Det kan också vara att leva i vetskap om att det fysiska våldet eskalerar om en inte ”tillåter” vissa sexuella handlingar.

I Sverige mördas årligen runt tjugo personer av sin nuvarande eller tidigare partner. Den absoluta majoriteten av de som mördas är kvinnor, vilket brukar vara mellan 14-17 kvinnor varje år som mördas av en man de haft eller har en relation med vid tiden för mordet. Även om våld i en relation utövas av både kvinnor och män, så är det männen som står för det grova och systematiserade våldet och det dödande våldet i absolut störst utsträckning. Våldet drabbar även barn som lever i hem där de tvingas uppleva våld mot en förälder eller som själva blir utsatta för våld. Rädda Barnen beräknar att vart tionde barn i Sverige lever i hem med våld. Det motsvarar drygt 200.000 barn. Det innebär att det går minst två elever i varje klass som tvingas uppleva våld i sitt hem och som därför också i högre utsträckning riskerar att själva utsättas för våldet. Utöver det rent fysiska våldet så lever minst 300.000 barn i hem med pågående missbruk eller sådan psykisk sjukdom hos en förälder att barnen riskerar att drabbas av omsorgssvikt. Det här är barn som sällan blir synliggjorda och därmed inte får stöd och hjälp. Där kan vi alla bidra till att skapa en förändrad situation för barnen genom att agera vid oro för att barn på något sätt far illa!

Den dystra statistiken kring mäns våld mot kvinnor och våld mot närstående har dessvärre heller inte vänt. Siffrorna för anmäld misshandel och våldtäkt har inte minskat i den takt som annan form av misshandel eller våld har. Eftersom våldet sker i hemmen, bakom stängda dörrar, så krävs det något annat än de verktyg samhället har idag för att arbeta mot våldet. Huskurage är ett sådant verktyg. Med Huskurage i bostadshuset vet utsatta att de kan få hjälp och de som utsätter vet att de inte kan fortsätta utöva våldet med andras tysta godkännande. De vet det eftersom grannarna kommer att agera vid oro för att någon far illa. Grannarna vet att med en dörrknackning och ett telefonsamtal kan de stoppa det pågående våldet och förhoppningsvis minska det fortsättningsvis.

Arbetet med att stötta och hjälpa utsatta har framgångsrikt spridits i Sverige under lång tid. Sedan 1970-talet har kvinnojoursrörelsen arbetat med att erbjuda hjälp, stöd och skydd till utsatta. Och det finns numera också mottagningar för våldsutövare att få hjälp och stöd med att sluta slå. Det arbetet har varit och är ovärderligt. Parallellt med det arbetet måste vi agera mot de som utsätter för att förebygga och förhindra att våldet tillåts fortsätta.

Med bakgrund av vad vi vet – kan vi inte blunda. Vi behöver agera och visa civilkurage genom att visa omsorg om våra grannar. Det är så Huskurage görs. Fram till och med 2014 fanns ingen primärpreventiv åtgärd med direkt effekt i Sverige. Det var innan Huskurage. Vi grundade Huskurage som en direkt konsekvens av att vi tillsammans hade lång erfarenhet av våldsprevention och arbete mot mäns våld mot kvinnor och barn. Och att vi tydligt såg att alldeles för få agerade – trots att de hade både sett och hört handlingar som skapat oro.

Huskurage som metod tar sikte på att våldet aldrig ska tillåtas ske i det tysta. Det handlar om att ge fler kunskap om våldet och verktyg att agera när oron för att någon utsätts finns där. Tillsammans kan vi skapa tryggare hem och en vardag fri från våld!

För mer information och statistik om våldet, dess omfattning och konsekvenser, besök Brottsförebyggande Rådets sida om våld i nära relation eller Nationellt Centrum för Kvinnofrid där information om våld i nära relation finns tillgänglig.

Du som utsätts för våld eller har frågor om våld, är anhörig, eller vän kan alltid ringa Kvinnofridslinjen på 020-505050. Linjen har öppet dygnet runt, är kostnadsfri och syns inte på telefonräkningen.

Om du är ung (mellan 15- 20 år) och utsätts för våld eller har frågor om våld, är orolig anhörig, vän eller den som utsätter en annan, så kan du chatta och läsa mer hos ungarelationer.se

Du som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck eller har frågor, är orolig anhörig eller vän, kan vända dig till hedersförtryck.se

Du som själv är orolig över ditt beteende och vill få hjälp att sluta använda våld, kan vända dig till Välj att sluta på telefon: 020 555 666.

Du som känner oro för tankar eller handlingar kring sexuella beteendemönster som kan skada andra eller dig själv, kan vända dig till Preventell