Våld i nära relation är klassat som ett folkhälsoprobem och som en epidemi av WHO (Världshälsoorganisationen) samt av Världsbanken. Utsattheten för våld är ett enormt globalt problem och ett lika stort nationellt problem. Våldet drabbar såväl kvinnor som män, hetero- homo- bi samt transpersoner. Våld i nära relation inbegriper allt från psykiskt våld, hot om våld till ekonomiskt, fysiskt och dödligt våld. Våld i nära relation omfattar även det sexualiserade våldet, vilket kan handla om sexuella oönskade närmanden, sexuella övergrepp och våldtäkt.

I Sverige dödas årligen runt 20 personer av sin nuvarande eller tidigare partner. Den absoluta majoriteten av dem är kvinnor. Även om våldet utövas av både kvinnor och män, så är det männen som står för det grövsta våldet och det dödande våldet i absolut störst utsträckning. Det är därför det ofta pratas om mäns våld mot kvinnor. Våld i nära relation sker även mot män med kvinnor som gärningspersonen och i samkönade relationer. Våldet drabbar även barn som lever i hem där de tvingas bevittna våld eller själva blir utsatta för våld. Rädda Barnen beräknar att 200.000 barn lever i hem med våld i Sverige. Det motsvarar var tionde barn. Det innebär att det går minst två elever i varje klass som tvingas uppleva våld i sitt hem och riskerar i högre utsträckning att själva utsättas för våldet. Utöver det rent fysiska våldet så lever minst 300.000 barn i hem med missbruk och/eller sådan psykisk ohälsa att barnen riskerar att drabbas av omsorgssvikt. Det här är barn som behöver bli synliggjorda och få stöd och hjälp. Där kan alla bidra och skapa en förändrad situation för barnen genom att agera!

Den dystra statistiken kring våld i nära relation har dessvärre heller inte vänt. Siffrorna för anmäld misshandel och våldtäkt har ständigt ökat sedan 90-talet. Eftersom våldet sker i hemmen, bakom stängda dörrar, så krävs det något annat än de verktyg samhället har idag för att arbeta mot våld i nära relation. Huskurage är ett sådant verktyg. Med Huskurage i bostadshuset vet utsatta att de kan få hjälp och de som utsätter vet att de inte får fortsätta utöva våldet i det tysta. De vet det eftersom grannarna kommer att ingripa och agera. Grannarna vet att med en dörrknackning och ett samtal kan de förhindra fortsatt våld och stoppa det pågående våldet.

Med bakgrund av vad vi vet – kan vi inte blunda. Vi behöver agera och visa civilkurage genom att visa omsorg om våra grannar. Det är så Huskurage görs.

Fram till och med 2014 fanns ingen primärpreventiv åtgärd med direkt effekt, det att förebygga och förhindra våldet innan det sker, i Sverige. Arbetet med utsatta har däremot framgångsrikt spridits i Sverige under lång tid. Sedan 70-talet har kvinnojoursrörelsen arbetat med utsatta för att erbjuda hjälp, stöd och skydd. Det arbetet har varit och är ovärderligt. Parallellt med det arbetet måste vi agera mot de som utsätter för att förebygga och förhindra att våldet tillåts fortsätta. Huskurage tar som metod sikte på att våldet aldrig ska tillåtas ske i det tysta. Tillsammans kan vi skapa tryggare hem och en vardag fri från våld.

För mer information och statistik, besök Brottsförebyggande Rådets sida om våld i nära relation eller Nationellt Centrum för Kvinnofrid där information om våld i nära relation finns tillgänglig.

 

Huskurage är ett initiativ med mål att förhindra våld i nära relation genom att ge grannar verktyg att agera. Det är en policy som säger att vi som grannar inte tänker ignorera om vi känner oro för att någon råkar illa ut.

Det är något så självklart som civilkurage i husen där vi bor – vi kallar det Huskurage.